Skulle ha varit i skolan idag egentligen, men skrev ett sms inatt till min kära klasskamrat och sa att jag förmodligen inte kommer. Tack anna för att du inte blev sur lr nåt. Känns bra att du sa att det är MIN skolgång och att jag inte behöver få dåligt samvete för någonting och att det är BRA att jag är hemma och vilar upp mig. 

Jag kom på inatt varför jag mår så dåligt nu. Henrik har varit borta tills sen på kvällarna några dagar och nu är han inte hemma alls. Jag kommer ihåg hur det var när han skulle åka iväg till afghanistan efter varje hemvistelse. Det kändes som om han skulle gå till affären eller nåt å bara vara borta ett par timmar. Men han kom inte tillbaka och där låg man på kvällarna och var jätteledsen. Samma känsla har jag nu, jag tittade på klockan sista gången kl 3.30 inatt och innan det hade jag i panik skickat ett par sms till Henrik och sagt att jag inte mådde bra. Tack för att du stöttar mig i detta och inte tycker jag är barnslig eller att jag överdriver <3 <3

Vad har jag att göra idag? INGENTING, jo jag ska jobba 19-22 men det överlever jag... Då kommer jag utanför dörrarna iaf. Fick så dåligt samvete inför mig själv också när jag valde att inte gå till skolan. Det ÄR en bra föreläsare och jag tycker det ÄR intressant och roligt och jag ville sååå gärna va med... Men det gick bara inte :S Helt sjuk känsla detta, och jag måste ju tåla att Henrik är borta ibland liksom... Lättare när vi flyttar till landet sedan och jag har mina katter och hundvalp att pyssla om :) hihi :D Tiden dit KAN inte gå långsammare :S