Vecka 9
Kroppen
Tandköttet blir uppmjukat och kan därför bli mer lättblödande, var därför extra noga med tandborstningen. Olika graviditetshormoner påverkar dig, man kan fortfarande känna sig trött och illamående, men det brukar gå över om några veckor. En del kvinnor har små blödningar tidigt under graviditeten, det är inte ovanligt att det sker när mensen brukade komma. Det kan bero på alla hormonförändringar och på att slemhinnorna i kroppen blöder lättare när man väntar barn. Om blödningen skulle göra ont ska du söka hjälp.
Embryot
Embryot är nu stort som jordgubbe, cirka tre centimeter och fötterna är cirka två millimeter stora. Halsen tar form och käkarna är färdigutvecklade. Munhåla och näsa förenas, öron och näsa kan nu ses och ansiktet börjar totalt sett få mänskliga drag. Känseln utvecklas och embryot kan redan nu få hicka ibland.
Det här händer under inskrivningssamtalet
Du träffar din barnmorska som kommer att följa dig under graviditeten. Hon kommer att ställa en del frågor om hur ditt liv sett ut tidigare, som eventuella sjukdomar, läkemedel och din sociala situation. Hon kommer att upprätta en journal där allt som händer under graviditeten dokumenteras. Du får information om fosterdiagnostik. Om det är första barnet eller något speciellt med din graviditet erbjuds du ett läkarbesök.
Barnmorskan tar en del prover, som blodtryck, urinprov och äggvita och blodsockerprov.
Din partner är välkommen att följa med vid varje besök. Det är viktigt att du trivs med din barnmorska, om du inte gör det kan du be att få byta till någon annan.
Egna tankar
Ja nu har vi kommit såhär långt. 9 veckor har gått, och nästa vecka är det dags för vårt första ultraljud, det ska bli himla spännande att se det lilla livet. Spännande och skrämmande eftersom det faktiskt finns en risk att det inte finns något pickande hjärta på monitorn. Men vi går dit hoppfulla i alla fall. Vi väntar ju BARN inte missfall och det är så man får tänka tills man får motsatta uppgifter. Illamåendet börjar så smått gå över *peppar peppar* och jag börjar känna mig som en människa igen. Jag behöver inte gå och lägga mig klockan 19 på kvällen utan kan stanna uppe till i alla fall 22 innan jag blir som en zombie. Jag har också kunnat börja äta igen om än inte så stora portioner som jag åt innan. Jag har gått ner 2 kilo sedan inskrivningssamtalet för några veckor sedan men det ska tydligen inte vara någon fara, bebisen tar åt sig det den behöver ändå. Idag tycker jag inte att det behövs någon jämförelse mellan veckobilderna. Det syns ju klart och tydligt att magen absolut inte har blivit något större sen förra veckan. På återseende efter ultraljudet nästa vecka, då hoppas jag även kunna lägga in vår första bild på lilla bebisen <3